LCC-Analys: En fläkts inköpspris är (nästan) irrelevant

Inledning till Livscykelkostnad (LCC)

Livscykelkostnad (LCC) är en ekonomisk kalkyl som vi använder för att bedöma total kostnad för en produkt eller system över dess livstid.
En LCC-kalkyl är ett bra verktyg för att identifiera eventuell besparingspotential som finns med låga drift- och underhållskostnader. 
För fläktar och fläktsystem är det särskilt relevant då initiala inköpskostnader ofta bara utgör en bråkdel av de totala kostnaderna.
Genom att beakta LCC kan företag fatta mer informerade beslut som minskar totala kostnader och ökar lönsamheten över tid. Idag blir det allt vanligare att organisationer räknar på kostnader över produktens totala livslängd, i stället för enbart på inköpspriset.

LCC-kalkyler kan utföras på många olika sätt och innefatta många olika parametrar.
Fokus för en LCC-kalkyl är enbart mot ekonomiska kostnader. Vid de fall som miljöpåverkan är ska beräknas används i stället en miljö-livscykelanalys (LCA).

En LCC-kalkyl fokuserar främst på de ekonomiska kostnader som direkt belastar organisationen, medan en miljö-LCA inkluderar miljömässig påverkan från produktion-till-avyttring.

Fläktar och LCC

Fläktar används för många olika ändamål: ventilation, kylning av processer eller lokaler, rökgastransport, transport av processgaser till eller från en process etc.
Ofta tas dessa för givet och ägnas inte mycket uppmärksamhet förutom vid kontrollronder.
Undersökningar som Energimyndigheten gjort visar att driftkostnaden för ett fläktsystem kan vara upp till 10 gånger högre än inköpspriset av systemet.
Därför finns det extremt stora möjligheter att påverka en fläkts totala livscykelkostnad genom att välja rätt fläkt vid inköpstillfället.

Det är också vid inköpstillfället som den största möjligheten att påverka framtida elförbrukning finns, något som är mer aktuellt än någonsin.

Därför vill vi med denna artikel i Fläktskolan belysa vikten av att se längre än enbart fläktens inköpspris.

Att arbeta med LCC

Ofta är det svårt att förutse exakt vilka utgifter som kommer uppstå på grund av energi och underhållsbehov. Och dessa kommer säkerligen även att variera över årens lopp.

Därför använder vi en förenklad version som antar att kostnaderna för elenergi och underhåll är lika stora varje år. Samt att vi definierar förändringen i framtidens kostnader som en faktor.

Denna faktor kallas nusummefaktorn (eller nuvärdesfaktorn) och är en finansiell term som används för att räkna om framtida kostnader eller intäkter till deras nuvärde. Detta gör det möjligt att jämföra kostnader och intäkter som uppstår vid olika tidpunkter på ett rättvist sätt.

När man utför en LCC-kalkyl är målet att förstå de totala kostnaderna för att äga eller använda en produkt över tid. För att göra detta måste man ta hänsyn till att pengar har ett tidsvärde. En krona idag är mer värd än en krona om tio år. Delvis på grund av inflation och delvis eftersom vi kan investera de pengar vi har idag för att generera avkastning över tid. Det är här som nusummefaktorn kommer in i bilden.

För LCC-kalkyler använder vi följande formel:

LCC_Tot = Inköpspris + LCC_Energi + LCC_Underhåll

där

LCC_Energi = årlig energikostnad × Nusummefaktorn

LCC_Underhåll = årlig underhållskostnad × Nusummefaktorn

Formlerna i sig är relativt tydliga men nedan följer en kort definition av de ingående delarna.

Förändringar i Nusummefaktorn

Nusummefaktorn förändras beroende på räntesatsen (diskonteringsräntan) och antalet år i framtiden. En högre räntesats eller längre tidshorisont minskar nuvärdet av framtida kostnader eller intäkter. Detta betyder att vid en högre räntesats eller längre tid fram i tiden, värderas framtida kostnader lägre i nuvärdestermer.

Exempel på LCC kalkyl

När vi vet vad en LCC-kalkyl är så är det nu även dags att använda den i ett exempel nedan.

Säg att vi ska köpa in en axialfläkt till vår industri med kapacitet på 25 m³/s och en tryckökning på 1000 Pa.
På vår förfrågan har vi fått in två offerter:

Offert 1:
En axialfläkt med en verkningsgrad på 82,7% och axeleffekt på 41,7 kW.
Inga reservdelar behövs förutom nya motorlager enl. motorleverantörs rekommendationer.
Inköpspris: 500 000 kr

Offert 2:
En axialfläkt med verkningsgrad på 70,5 % och axeleffekt på 48,9 kW.
Inga reservdelar behövs förutom nya motorlager enl. motorleverantörs rekommendationer.
Inköpspris: 250 000 kr

Denna fläkt är viktigt för vår produktion som behöver processluft kontinuerligt året runt, därför räknar vi att fläktarna har en drifttid på 8765 timmar per år.

Vi gör bedömningen att bägge leverantörers fläktar har en teknisk livslängd på 20 år, samt att serviceinsatsen är jämförbar.

Nästa steg är att räkna ut nusummefaktorn där vi antar en kalkylränta på 4 %, detta ger:

(1 –(1+0,01*4)^–20)/(0,01*4) = 13,59

Kvar att räkna fram är årlig energikostnad:

Vi förutsätter ett elpris på 1kr/kWh.

Offert 1:
8765h * 41,7kW * 1kr = 365 500 kr/år

LCC_Energi = 365 500kr × 13,59 = 4 967 145 kr

Offert 2:
8765h * 48,9kW * 1kr = 428 608 kr/år

LCC_Energi = 428 608kr × 13,59 = 5 804 782 kr

Samt årlig underhållskostnad:

Där vi förutsätter för enkelhetens skull att det är samma reservdelar och samma tidsåtgång för bägge offerterna.
Vi kommer att behöva byta 2 motorlager vart 5:e år till en kostnad (idag) av 5000 kr/st och det tar 2 h per lager, med en intern servicekostnad på 500 kr/h. Samt att vi varje år behöver lägga 2 timmar på en allmän genomgång av fläkten med åtgång av förbrukningsmaterial för 1000kr.

Detta ger oss följande kostnader per år:

Arbetskostnad= (2h (allmän service årligen) + (2*2)h/5 (lagerbyte vart 5:e år)) * 500 kr = 1400 kr

Reservdelskostnad= 1000 kr (förbr. material) + (2*5000kr)/5 (lagerbyte vart 5:e år)) = 3000 kr

LCC_Underhåll = (1400+3000)*13,59 = 59 796 kr

Vilket ger:

Offert 1:

LCC_Tot = 500 000 kr + 4 967 145 kr + 59 796 kr = 5 526 941 kr

Offert 2:

LCC_Tot = 250 000 kr + 5 804 782 kr + 59 796 kr = 6 114 578 kr

Detta visar att genom att välja den billigare offerten så betalar vi 587 637 kr extra över 20 års tid i dagens penningvärde.

”Ytterligare kalkyler visar att redan efter 5 år så har vi sparat 30 831 kr på att välja den dubbelt så dyra fläkten med högre verkningsgrad.”

Fallstudie från verkligheten

Exempel i all ära men fall från verkligheten är alltid mer intressant.
Vi har en vägtunnel med 40 impulsfläktar i västra Sverige och ska utvärdera 2 fläktleverantörer.
Projektet krävde en teknisk livslängd på 20 år samt en i övrigt genomgående specifikation på fläktutförande.
Vi tar oss friheten att förenkla något och förutsätter att servicebehovet och servicekostnader för de bägge leverantörerna är identiskt.
Det som blir intressant är då är inköpskostnader samt elenergibehovet som fläktarna kräver för att klara önskad dragkraft i tunneln.

Leverantör 1: 45,90 kW per fläkt

Leverantör 2: 53,14 kW per fläkt

Fläktarna i tunneln går vid behov med 8 stycken som går mer eller mindre 24/7.
Vi förutsätter att övriga fläktar går totalt 6 h per dag, främst vid morgon och eftermiddagsrusning.
Det ger totalt antal timmar i drifttid per år:

8*(24*365)+32*(6*365) = 140 160 h per år i drifttid.

Precis som i exemplet ovan förutsätter vi en kalkylränta på 4 % samt elpris på 1 kr/kWh.

Leverantör 1:

LCC_Energi = (45,9 kW*140 160h*1kr)*13,59 = 87 429 144 kr

Leverantör 2:

LCC_Energi = (53,14 kW*140 160h*1kr)*13,59 = 101 219 711 kr

Vilket innebär att livscykelkostnaden för energi för leverantör 2 blir över 13,7 miljoner kronor dyrare över 20 år sett i dagens penningvärde.

Tillsammans med formeln LCC_Tot = Inköpspris + LCC_Energi innebär det att leverantör 1 har potential att vara det klokare valet även vid ett mycket högre inköpspris.
Ett val av leverantör 1 ger även ett minskat effektbehov för tunnelventilationen med över 1 000 000 kWh per år. Vilket är något som vi inte väger in i vår kalkyl, men som är en viktig del i en miljö-LCA.

Sammanfattning

Att fokusera enbart på inköpspriset när man investerar i industrifläktar kan vara missvisande och i längden leda till högre kostnader. Livscykelkostnadsanalys (LCC) erbjuder en mer omfattande bild genom att inkludera alla kostnader från inköp till avveckling, inklusive drift och underhåll. Genom att utvärdera den totala kostnaden över produktens livstid kan företag göra mer informerade och ekonomiskt hållbara beslut.

Denna insikt är avgörande i en tid där både ekonomiska och miljömässiga hållbarhetskrav blir allt striktare. Vi uppmanar därför organisationer att integrera LCC i sin beslutsprocess, inte bara för att identifiera potentiella besparingar utan också för att bidra till en mer hållbar affärspraxis. Att välja produkter baserade på deras LCC kan hjälpa till att minska både ekonomiska och miljömässiga fotavtryck över tid.

Sammanfattningsvis är det genom en noggrann LCC-analys som företag kan upptäcka den verkliga kostnaden för sina investeringar. Att bortse från LCC kan resultera i missade möjligheter till besparingar och förbättrad effektivitet. Därför är det avgörande för framtidens företag att omfamna LCC-konceptet fullt ut, för att inte bara skydda sina ekonomiska intressen utan också bidra till en mer hållbar värld.

Ofta är det dessutom ganska enkelt att göra en snabb förenklad LCC-kalkyl på två eller flera jämförbara offerter med antaganden om att service och installationsinsatser är jämförbara. Där blir det enbart inköpspris och elförbrukning som styr den förenklade kalkylen och kan ge en bättre helhetsbild än enbart inköpspriset.

Slutsats

Att förstå och tillämpa livscykelkostnadsanalys (LCC) är inte bara en investering i din organisations ekonomiska framtid utan även ett steg mot en mer hållbar affärsmodell. Vi på FläktComp uppmanar alla organisationer att arbeta med LCC i samband med inköp.

Att integrera LCC i era beslutsprocesser kan verka överväldigande till en början. Men resultaten talar för sig själva: lägre totala kostnader över tid och ofta ett minskat miljöavtryck.

Är du intresserad av att lära dig mer om LCC så rekommenderar vi ett besök på Upphandlingsmyndighetens hemsida.

Vi på FläktComp finns här för att stötta er i denna process. Kontakta oss idag så hjälper vi er ta fram en LCC-kalkyl enligt era förutsättningar.