För att beräkna storlek på fläktens motor samt fläktens startprestanda behöver fläktens starttid räknas ut.
Starttiden talar om hur lång tid det tar för fläkten att nå 100 % prestanda från stillastående.
Starttiden bestäms av det ökande vridmomentet, vilken är lika med skillnaden mellan motorns vridmoment och motmomentet från fläkthjulets masströghet.
Motorns vridmomentkurva kan variera avsevärt från fall till fall, trots befintligt regelverk. För startmoment tillåter exempelvis VDE 0530 – standarden en tolerans på −15% till +25%.
För motorer med rotorklass 16 är starttiden ungefär:
Där n är fläkthastigheten i varv/min, N är märkeffekt i kW, M är fläkthjulets massa i kg och D är fläkthjulets diameter i meter.
Vid remdrift ersätts n2 med nfläkt*nmotor, dvs faktorn mellan fläktens och motorns varvtal.
Om en motor med lägre startmoment används ska den beräknade tiden multipliceras med 1,2 för rotorklass 13 och 1,9 för klass 10.
Axialfläktar
Överlag bör relativt långa starttider förväntas för alla axialfläktar som har lägre hastighet än motorns, t.ex. vid remdrift.
I fallet ovan och även i andra fall kan installation av reläer för extra tung start behövas.
Radialfläktar
En radialfläkt är som en funktion av sin design en maskin med relativt hög tröghet.
Detta blir extra påtagligt vid stora fläkthjul med låg hastighet, dvs. ofta vid en motor med relativt låg effekt och ett litet vridmoment.
Därför bör en starttidskontroll göras, åtminstone för alla fläktar som har ett lägre antal varv än motorn, för alla motorer över 10 kW.
De korta relätiderna som vanligtvis används idag kommer i många fall fortfarande att göra det nödvändigt att använda reläer för extra tung start eller centrifugalkopplingar.
